Adlibris sa:

En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?

Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.

Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur.

Jag sa:

En offentlig uppgörelse i bokform. En berättelse om ett trasigt barn, ledd med järnhand av en kvinna med både dåligt omdöme, som har svårt att låta sin flock få rota sig i tillvaron och som är alkoliserad. Är detta vår tids främsta expert på barnuppfostran. Ja hon är lyssnad till, hyllad och belönad. 
Den här boken får mej att minnas mina barns tidigaste barndom. Som osäker förälder så hade jag naturligtvis Anna Wahlgrens Barnaboken i bokhyllan, precis som alla andra. MEN när jag började inse att Annas barn fick lov att uppfostra varann, fick äta frukost på sina rum (serverad av varandra) och hade strängt schema för lek och hushållssysslor i den här stora brokiga familj, där mamman avsatte mycket tid till att skriva, så lade jag den ifrån mej... för gott. Här fick jag bekräftelsen, men aldrig trodde jag att barnens tillvaro var SÅ skruvad som den beskrivs av Felicia. Varm kram till henne.