Adlibris sa:

Simon Larsson växer upp någonstans mellan Långedrag och Nya Varvet i ett Göteborg som präglas av kriget. Förbi hans fönster drar vita lejdfartyg med blågula flaggor målade på bordläggningen ut mot Kattegatt och minfälten. Simon är jude, adoptivbarn i en arbetarfamilj. Hans pappa är socialdemokrat, arg och stark. Men det är modern som dominerar hemmet med sin trygghet och sin värme. Hon är kanske en av dessa få människor som förstått vad kärlek är, att den inte kan odlas, ges näring och vatten eftersomden bara är frånvaron av rädsla. I arv får Simon den självklarhet som en bra mamma kan ge, men också den skuld som så ofta är godhetens följeslagare. Det är en händelsemättad roman. Men bakom väven av dramatik i krigets vardag finns ett annat tema. Marianne Fredriksson visar på livets hemlighetsfullhet, som följer pojken från uppbrottet ur barndomen och in i vuxen ålder. Marianne Fredriksson leder oss med auktoritet och stor självklarhet längre in i vår egen verklighet än vi når på egen hand. 

Jag sa:

OJ, vilken resa! Med varm hand leder Marianne Fredriksson oss igenom ett 40-tal där 2:a världskriget biter oss i baken hela tiden. Stora frågor såsom tro, skuld och kärlek i alla dess former tas upp och KANKSE var jag för ett ögonblick (vid ett par tillfällen) brännande nära sanningen om meningen med livet. Fantastisk bok. LÄS DEN!!

Adlibris sa:

Feel good-roman om kärlek, vänskap och villkorslös lojalitet 

Rachel Fielding har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.

Med bävan flyttar Rachel dit men upptäcker att hon blir alltmer engagerad i sina fyrfota skyddslingar. Kanske beror det delvis på George, traktens buttre men rysligt attraktive veterinär ... 

Ensamstående tvåbarnsmamman Zoe kommer till Rachel för att lämna en liten valp för omplacering. Besöket resulterar i något helt annat än hon tänkt sig. Och Natalie lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap med Johnny. När Natalie förlorar jobbet bestämmer de sig för att tillfälligt ta hand om Bertie, en glupsk och egensinnig basset, vilket visar sig medföra en minst sagt överraskande förändring i deras liv .

Ensamma hjärtan och hemlösa hundaroch är en romantisk och varmt humoristisk berättelse om allt det man kan lära av människans bästa vän. 

Jag sa:

Ja, det var en trevlig bok... men inte mer än så. Charmig förstås, men jag tyckte att innehållet inte var bättre än en harlekinroman där de hade satt tragiska hundöden i miljön, vilket i och för sig kan vara nog så tårdrypande.

Förutsägbar, men här och där hade den sina poäng och jag drog på smilbanden både en och två gånger. Så har man tid över i jul till att koppla, så är det här boken för dej.

Adlibris sa:

"Syskon är som vänner du aldrig kan bli av med", säger prästen. "Det är så fint. Vad du än gör finns dom kvar."

Eva står tyst. Hon behöver inte berätta att senaste gången hon träffade Anders och Maja var en kort stund i köket hemma hos mamma när hon fyllde sextiofem.

Eva har inte haft någon kontakt med sina yngre syskon på många år. Hon har nästan slutat tänka på dem när hennes mamma oväntat dör och hon måste träffa Anders och Maja vid begravningen.

Ingenting har förändrats, de är som främlingar inför varandra och snart är de inbegripna i en bitter arvstvist. Eva har sett det som en självklarhet att hon ensam ska ta över mammans älskade sommarhus i skärgården, men syskonen vill sälja så fort som möjligt.

Eva flyr ut till sommarhuset, men bara ett par dagar senare dyker Anders och Maja upp med sina familjer i släptåg för att förbereda inför försäljningen. Under de veckor som följer vänds Evas liv upp och ner. Rummen fylls av andras ägodelar, röster och vanor. Eva tvingas lära känna sina syskon på nytt, men frågan är om de någonsin kan hitta tillbaka till varandra. 

Jag sa:

En realistisk berättelse om att förvalta ett arv. Ett bra relationsdrama, men inte den mest muntra boken jag läst, direkt. Jag kommer absolut läsa mer av Anna Fredriksson.

Adlibris sa:

I New York är tre kvinnor runt trettio bästa vänner: Leigh - en bokförläggare med en besvärlig stjärnförfattare på halsen och den perfekta pojkvännen, Adriana - vacker och omsvärmad jetsettjej med dyra vanor och brasilianskt ursprung, och Emmy - nyligen dumpad av en hopplös pojkvän men med nytt restaurangjobb där hon får besöka främmande länder. 

Leigh och Adriana slår vad med Emmy; det kommande året ska hon ha ett one night stand på varje ny kontinent hon besöker. Adrianas motlöfte blir att hon ska ha ett monogamt och seriöst förhållande innan året är slut, men Leigh slipper löften - hon lever ju redan det perfekta livet. Men innan året är slut kan flera roller ha kastats om 

En snabb och kul roman helt i stil med Djävulen bär Prada och bättre änAlla var där. Sympatiska karaktärer, coola miljöer och roliga vändningar, trots viss förutsägbarhet (men det hör ju på sätt och vis till genren). Underhållning på hög nivå! 

Jag sa:

En lättläst bok med många härliga skratt. En lätt berättelser om tre... (eller det var nog fler ;) kärlekshistorier. Tre härliga kvinnor i 30-årsåldern som är totalt olika och bästa vänner. Klart läsvärd om man vill ligga i soffan och bara "hänga med" på lite kärleksäventyr.

1:a boken som vi läser i vår nya bokcirkel.

Den här gången tänker jag strunta i vad adlibris har att säga, utan jag hoppar direkt på:

Jag sa:

Ursäkta mej, men vilket dravel. 

Jag begriper tamejtusan inte vad det är som gör att folk tycker att den är så hiskeligt bra. Mest irriterad är jag över att den är skriven på ett så vansinnigt invecklat språk och jag roade mej en stund med att kolla hur många meningar jag kunde läsa utan att stöta på ett ord som ingen människa använder i dagligt språk eller ett ord som jag inte förstod. INGEN mening hann jag läsa, utan det var instucket precis överallt. Är det verkligen meningen att man ska vricka tungan av sej (den mentala tungan alltså) för att komma igenom boken. Dessutom har jag läst halva boken och hittills har ingenting hänt, mer än att en gubbe i huset har dött, portvaktens skildring av sin mans bortgång, vi har stött på högfärdsblåsor till höger och vänster och en tolvårig tjej som är så intelligent så att hon planerar sitt eget självmord i samband med att hon ska sätta eld på lägenheten. MYCKET INTELLIGENT tjej!! Eller är det jag som är för korkad för att begripa hennes intellekt och bokens briljans?

Bestämde mej för att avbryta boken och lägga min tid på något mer intressant... faktiskt... med risk för att verka för korkad för att förstå litteraturens och konstens skönhet.

Adlibris sa:

Det är skillnad på folk och folk. Vissa vill inte och andra ska inte inse det. Men egentligen är det inte så konstigt. Vissa har det förspänt redan från födseln och andra får kämpa sig till en dräglig tillvaro.

Folk skvallrar om vad som kan ha hänt Karl Carlssons enda dotter Emma, men storgodsägaren Torsten Ulvegård är en samhällets Hedersman, som ingen vågar ge sig på. Med sin arrogans och sitt översitteri missbrukar han sin förtroendeställning, kuvar och förnedrar sin familj och sina underställda.

Emma föder en son, men för att hennes framtid inte ska slås i spillror, flyr hon fältet och bygger upp en framgångsrik tillvaro i New York. Kvar i Sverige lämnar hon sina föräldrar, men Karl Carlsson kan inte förlika sig med skammen över att dottern och familjens heder skändats.

I USA möter Emma människor, som trots att de flytt undan förföljelser och deras anhöriga har omkommit i Hitlers gaskamrar, försöker göra det bästa av sina liv. Hon känner en stark beundran inför dessa män och kvinnor, som mot alla odds kämpar för ett värdigt liv. Hon vill bli som en av dem.

Jag sa:

En för mej helt okänd författarinna och det var spännande att börja läsa. En mycket behagligt skriven bok om en mindre behaglig historia om överlevaren Emma i efterkrigstidens svenska och NewYorkiska miljö, och jag gillade boken skarpt. Detta var första boken i en triologi och vi kommer att se mer av Lilian i min blogg framöver.

Adlibris sa:

Ingen har utforskat syskon- och tvillingmotiv med sådan fantasi och sådan intensitet som Majgull Axelsson. I Aprilhäxan ruvar den utstötta, institutionaliserade Desirée på hämnd på sina fostersystrar. I Den jag aldrig var lever huvudpersonen MaryMarie två separata liv, som speglas i varandra som vore hon sin egen syster. Och i Is och vatten, vatten och is skildras en tärande rivalitet mellan två tvillingsystrar. 

Inez och Elsie blir tidigt faderlösa och växer upp i Landskrona. De, som alltid varit som en gemensam hemlighet, glider alltmer isär under tonåren, och när Elsie blir med barn är brytningen ett faktum. Elsie föder en son, Björn, och ger sig ut till sjöss. Inez blir kvar hemma, föder dottern Susanne och tar också hand om Björn. När Björn växer upp blir han popstjärna, eftertraktad och ensam. Och precis som Inez lever i skuggan av sin syster Elsie, lever hennes dotter Susanne i skuggan av sin berömde kusin. Tills något händer. Något som förändrar allt. 

Romanens nu är en urladdning av alla de konflikter som grott kring systrarna och deras barn. Susanne, som blivit deckarförfattare, är gäst på ett polarforskningsfartyg, och upplever på denna instängda yta ett hot som skulle ha kunnat utspela sig i en av hennes egna böcker, från någon som verkar hata henne och hennes kusin Björn lika mycket. Hoten dyker upp regelbundet och anonymt.

Jag säger:

Attans också. Det här visade sej vara en bok som jag tidigare lyssnat på i ljudboksform och inte lyssnat färdigt på. Jag är ingen bra ljudbokslyssnerska för jag minns bara små små fragment av boken och det är inte konstigt att jag tröttnade.

Majgull Axelsson är en trevlig författare som skriver på ett mjukt, behagligt och känslosamt sätt.

Hon färdar oss genom tiderna på ett skickligt sätt och leder oss genom en noga utstuderad och snitslad bana.

Även om historien inte är sylvass, så är resan genom relationsdramorna en ren fröjd. BRA :-)

Adlibris berättar:

Helena uppfyller en gammal dröm när hon och hennes man köper en liten gård i Norrland för att driva hotell. Men äktenskapet knakar i fogarna och snart är skilsmässan ett faktum. Kvar står Helena med hotellet, en förlorad tillvaro och en olycklig tonårsdotter. 
Finansmannen Anders karriär har varit framgångsrik. Men i takt med att pengarna strömmat in har tillvaron känts alltmer meningslös. På en raksträcka i Norrland utmanar han ödet och gasar och tänker att nu får det gå som det vill. Han vaknar upp på ett sjukhus. Efter sjukhusvistelsen tar han in på ett litet hotell i en norrländsk by. Där möter han Helena. 
I byn bor också den gamle Verner. Han lever utanför gemenskapen och uppfattas som en kuf. Ändå blir det han som får Helena och Anders att inse att det som de försöker förtränga i sina liv istället kan ge dem kraft att bryta gamla tankemönster och gå vidare. 
Med säker hand, stark psykologisk laddning och en osviklig känsla för att blottlägga det djupt mänskliga, skildrar här Karin Alvtegen relationer, sorg, konflikträdsla, fördomar och kärlek.

Jag sa:

Den här har jag lånat på Elib.se

MYCKET behaglig och trivsam läsning. Närvarande!! Skönt att historien utspelar sej på ett (högst två) platser och storyn är mycket sannolik och verklighetsförankrad. BRA :-) Blev glad av att läsa den även om jag saknade en liten detalj i sluten.... men det löste sej säkert för lilla Emelie också.

Alvtegen är en riktig sträckläsare. Jag har tidigare läst: Skuld, Saknad, Svek, Skam och Skugga