Adlibris sa:

En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?

Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.

Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur.

Jag sa:

En offentlig uppgörelse i bokform. En berättelse om ett trasigt barn, ledd med järnhand av en kvinna med både dåligt omdöme, som har svårt att låta sin flock få rota sig i tillvaron och som är alkoliserad. Är detta vår tids främsta expert på barnuppfostran. Ja hon är lyssnad till, hyllad och belönad. 
Den här boken får mej att minnas mina barns tidigaste barndom. Som osäker förälder så hade jag naturligtvis Anna Wahlgrens Barnaboken i bokhyllan, precis som alla andra. MEN när jag började inse att Annas barn fick lov att uppfostra varann, fick äta frukost på sina rum (serverad av varandra) och hade strängt schema för lek och hushållssysslor i den här stora brokiga familj, där mamman avsatte mycket tid till att skriva, så lade jag den ifrån mej... för gott. Här fick jag bekräftelsen, men aldrig trodde jag att barnens tillvaro var SÅ skruvad som den beskrivs av Felicia. Varm kram till henne.  

Nu har jag gjort det igen!! Bytt läsform. 

Allt medan tiden gick så tyckte jag att min iPad var alldeles för stor och otymplig att ta med sig vart man än skulle. Därför har jag ibland valt pocketböcker istället, pga smidigheten.

Det började för några månader sedan att jag började småsnegla på en regelrätt läsplatta igen. Men satte själv stopp för idén, eftersom jag upplevt vissa svårigheter och irritationsmoment med den. Framför allt med falsk marknadsföring ang batterier, men även att den hängde sig och man var tvungen att starta om i tid och otid. Annars hade den ju varit perfekt.

Men för bara ett par veckor sedan så insåg jag att det fanns en hel uppsjö av surfplattor i mindre format. Så jag satte mig att jämföra och valde tillslut en Samsung Galaxy Tab med 7"-skärm. Och jag är såååå nöjd med mitt val

Inte mycket större än läsplattan. Tyngre förstås, men oftast förknippar jag tyngd med kvalité och prestandan jämfört med en läsplatta är enorm. Enda nackdelen i jämförelse är att det är svårt att läsa i solljus, men kanske att det går att finna ett skärmskydd som tar bort reflexer.

Köpte också ett underbart kvalitetsfodral vilket ger en härligt lyxig känsla.

Så nu känns allt bra igen  

Min iPad såldes snabbt som ögat till en god vän, och mellanskillnaden på 1500 kr betalar jag gärna för denna lilla gobit.

Adlibris sa:

Vibeke Olssons roman tar oss med till Svartvik under senvåren 1879, när sågverken runt Sundsvall tystnar och kanonbåtarna kommer. Det är Bricken som berättar, Bricken Eriksson, född i Kalvträsk, snart elva år, ströflicka, kasernbo, sågverksunge, strejkare. 

Vibeke Olsson är en skicklig berättare och romanen är författad med en stor kärlek till ord och ords valörer.

Jag sa:

Eftersom jag hade fått denna bok så varmt rekommenderad för mig, så blev det en liten besvikelse. Även om Vibeke tagit upp ett mycket intressant ämne om den lilla familjen under industialismen, så kändes den lite grå och långsam. Den är inte klassad som en ungdomsbok, men jag skulle nog vilja lägga den i det facket eftersom det är lilla Bricken 10 år som vi följer i berättelsen. 

Nog kommer jag att läsa de nästkommande böckerna, men inte direkt i följd som jag tidigare tänkt utan jag kommer att avvakta en tid.

Adlibris sa:

Simon Larsson växer upp någonstans mellan Långedrag och Nya Varvet i ett Göteborg som präglas av kriget. Förbi hans fönster drar vita lejdfartyg med blågula flaggor målade på bordläggningen ut mot Kattegatt och minfälten. Simon är jude, adoptivbarn i en arbetarfamilj. Hans pappa är socialdemokrat, arg och stark. Men det är modern som dominerar hemmet med sin trygghet och sin värme. Hon är kanske en av dessa få människor som förstått vad kärlek är, att den inte kan odlas, ges näring och vatten eftersomden bara är frånvaron av rädsla. I arv får Simon den självklarhet som en bra mamma kan ge, men också den skuld som så ofta är godhetens följeslagare. Det är en händelsemättad roman. Men bakom väven av dramatik i krigets vardag finns ett annat tema. Marianne Fredriksson visar på livets hemlighetsfullhet, som följer pojken från uppbrottet ur barndomen och in i vuxen ålder. Marianne Fredriksson leder oss med auktoritet och stor självklarhet längre in i vår egen verklighet än vi når på egen hand. 

Jag sa:

OJ, vilken resa! Med varm hand leder Marianne Fredriksson oss igenom ett 40-tal där 2:a världskriget biter oss i baken hela tiden. Stora frågor såsom tro, skuld och kärlek i alla dess former tas upp och KANKSE var jag för ett ögonblick (vid ett par tillfällen) brännande nära sanningen om meningen med livet. Fantastisk bok. LÄS DEN!!

Adlibris sa:

EN UNG KVINNA stiger i land i Marstrands hamn en septemberdag 1793. Håret är kapat under mössan, hennes bröst är lindade och byxorna hänger löst på den gängliga kroppen. Runt omkring myllrar det av liv; arbetare på skeppen, handlare, brottslingar som fått amnesti i frihamnen. Hennes enda hopp står till att de ska ta henne för en man, att hon ska hitta arbete och någonstans att bo. Att hon inte ska tvingas åka tillbaka. 

250 år senare görs ett gruvligt fynd på Klöverön. En kvinna och ett spädbarn hittas döda i Gamle mosse och kriminalinspektör Karin Adler kopplas in. Men att identifiera de två döda visar sig vara lättare sagt än gjort. Det enda man kan säga med säkerhet är att de har legat i mossen länge. Väldigt länge. 

Trådarna leder Karin Adler långt tillbaka i Marstrands historia, och sakta men säkert nystas en osannolik historia

upp. 

Jag sa:

Härliga Härliga Ann Rosman. Hon skriver så fantastiskt fängslande kvinnoskildringar, så man grips med och håller i sej hårt i boken av spänning. FANTASTISK!!

MEN jag saknade det andliga i den här boken. Tyvärr. Därför får den inte toppbetyg av mej. Jag kan inte säga att det är hennes sämsta bok, men jag säger att den är hennes minst bra bok och så hoppas jag att ni förstår skillnaden.

Adlibris sa:

Ingenting, eftersom den inte säljs där..... och ingen annanstans heller. Men den går att låna på biblioteket.. i vanlig inbunden form.

Jag sa:

Catarina och Kärlekens Pris är den tredje romanen av (vad jag kan få det till SJU böcker) om Catarina Dufva. (En Dufva i Stockholm, En Humbla på havet, Catarina och kärlekens pris, Catarina och Tsaren, Catarina i slavarnas rike, Catarina i nya världen och Catarina och silvervägen).

Ytterligare en välskriven berättelse om Catarina, nu 20 år, och hennes kärlek till Staffan Humbla och deras affärer och strapatser i ett pestsmittat Europa. Klart läsvärd, men nu lägger jag Catarina på hyllan lite grand till förmån för andra historier och öden.