Adlibris sa:

Blodigt Alvar! Tredje kriminalromanen i Johan Theorins succéserie från Öland

Genom kalkstenen vid den öländska kusten löper blodläget, ett mörkrött stråk som förr sades vara förstenat blod från en strid mellan trollen inne i berget och älvorna på alvaret.

Ovanför klippkanten vid det övergivna stenbrottet i byn Stenvik står nybyggda lyxvillor sida vid sida med stenhuggarnas små baracker.

Vid påsk, när snön smält, får flera av husen nya invånare som flyttar in och måste lära sig att komma överens. Men grannsämjan fungerar inte alltid som det är tänkt och svartsjuka och misstänksamhet börjar gro bakom husväggarna. Den här våren kommer flera personers liv att förändras för alltid.

Blodläge är den tredje fristående spänningsromanen av Johan Theorin. Liksom föregångarna Skumtimmen ochNattfåk är det en berättelse om konflikter mellan gammalt och nytt, mellan öbor och fastlänningar, mellan traditioner och turism, och om hur nästan bortglömd folktro bryter in i det moderna samhället.

Jag sa:

Johans Theorins tredje bok sas vara bäst, men det tycker jag faktiskt inte. Jag tycker att både den första och andra var bättre. Den här kändes lite panikartad både i handlingen om älvor, troll, relationer, porr och mord. Dessutom tycker jag att upplösningen blev alldeles för abrupt. Det kändes nästan som att Johan skrivit boken mot en alldeles för snäv deadline.

Nåväl. Jag tycker om Öland och jag älskar att få följa med i dess karga skildring. Det har pratats om en fjärde bok, och även om jag inte föredrog Blodläge, så ser jag väldigt fram emot att få ladda ned den i min iPad :-)

Adlibris sa:

Stormvarning utfärdas

När den kraftiga storm som kallas fåken drar in över Öland gör man bäst i att hålla sig hemma. Fåken som kommer med is, snö och dimma och som drar med sig allt i sin väg. I Johan Theorins nya bok har det blivit vinter på ön. Familjen Westin har nyligen flyttat dit från Stockholm, till en stor gammal ödegård som de tänker renovera. Snart får de höra en del ruskiga sägner om stället. Sådant som naturligtvis bara är skrock och vidskepelse ? eller? 

Det sägs att Åluddens gård är byggd av virke från ett skepp som förlist i havet utanför, vilket enligt folktron inte är särskilt lyckosamt. Och av de båda fyrarna som reser sig som tvillingtorn där ute i vattnet lyser bara det ena. Också kring detta finns det en legend. Men framför allt sägs det att det gamla fyrmästarbostället en gång om året - på natten till julafton - får besök av alla dem som levt på gården, men som nu är döda. 

Nu är Joakim och Elin Westin knappast av den vidskepliga sorten. De är tvärtom moderna människor - som har valt att flytta till ön för att de har tröttnat på det hektiska storstadslivet och för att barnen ska få växa upp med naturen runt knuten. När de är färdiga med den omsorgsfulla upprustningen av gården funderar de på att starta någon form av verksamhet där, ett sommarkafé eller kanske bed-and-breakfast. 

Men familjen Westin är inte de enda nykomlingarna på norra delen av ön denna vinter. Polisstationen i Marnäs, som har varit stängd i flera år, ska återinvigas och få sin egen närpolis: den nyexaminerade Tilda Davidsson. Hon har sina rötter i trakten och passar på att bekanta sig med sin enda levande öländska släkting, den åldrade sjökaptenen Gerlof Davidsson (som vi känner igen från Skumtimmen). Som vanligt har Gerlof en hel del att berätta ? 

På gården vid Åludden får drömmarna snart ge vika för katastrofen. En dag hittas Elin död i vattnet. Hon har lämnat barnen på daghemmet i byn, ensam vandrat hemåt längs kusten och, som det verkar, halkat och fallit från den gamla piren ut mot fyrarna. Hela Joakims tillvaro slås i spillror, och ändå fortsätter han frenetiskt med renoveringen av huset, kanske i ett försök att hålla kvar sin hustru. Till barnen, som är för små för att själva förstå vad som har hänt, säger han bara att Elin har rest bort. Men dottern Livia är övertygad om att hennes mamma kommer tillbaka. Åtminstone för att fira jul. 

Nattfåk är den andra fristående delen i Johan Theorins planerade Ölandskvartett. Här får vi stifta bekantskap med en rad nya människor, men också möta några vi redan känner - inte minst den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson. Precis som Skumtimmen är det en stark och oförglömlig läsupplevelse, en blandning av kriminalroman, spökhistoria och familjedrama med originella karaktärer, fängslande miljöer och en lika sorglig som spännande intrig.

Jag sa:

Härligt :-) En spökhistoira var längesedan jag läste. Jag tycker nog inte att kriminalberättelsen är särskilt knivskarp, men transportsträckorna i boken är härliga och miljöbiskrivande. Skrock och vidskepelse... kan det bli bättre?

Jag ser mycket fram emot att läsa nästa bok, Blodläge, som jag ska ha hört är den bästa hittills.

Min Öländske styvfar blev väldigt glad över böckerna han fick.

Adlibris sa:

En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom.

Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett brev utan avsändare med posten. Brevet innehåller en liten pojkes sandal.

Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann.

Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I Skumtimmen.
 

Jag sa:

Misstaget jag gjorde för ett år sedan med denna bok var att lyssna på den i mp3. Antingen tappade jag helt fokus, eller så lyssnade jag inte klart, för slutet var för mej helt främmande. Och jag tyckte inte att den var något vidare. DÅ

Men den är helt okey och utspelar sej på Öland, (där min styvfar kommer ifrån, norr om Borgholm).

Jag ser mycket fram emot att läsa Johan Theorins följande två böcker, och jag har dessutom beställt hem alla tre i pocket till min styvfar, eftersom jag tror att han skulle uppskatta dem.

Nu, ner med näsan i nästa bok, Nattfåk.

Adlibris sa:

En ung kvinna hittas styckad och begravd i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Hon identifieras som Rebecca Trolle, en student som varit försvunnen i två år. 

Medan Alex Recht och hans utredningsgrupp försöker förstå varför Rebecca gick ett så våldsamt öde till mötes, görs fler fynd på brottsplatsen. Den rymmer hemligheter som visar sig vara flera decennier gamla. Någon har vid upprepade tillfällen återvänt till skogen för att dölja sina offer för omvärlden. 

På ett ålderdomshem sitter en stum barnboksförfattarinna. Om och om igen dyker hennes namn upp i polisutredningen kring morden i Midsommarkransen, men hon sluter sig i sin tystnad. 

Spåren leder till den mörkaste av sanningar och obönhörligen dras både Fredrika Bergman och Peder Rydh in i historien kring graven och den döda studenten. Fredrika ställs inför ett svårt dilemma när hennes älskade Spencers namn dyker upp i utredningen. Är det verkligen möjligt att han är en del av gåtans lösning? Och vilken roll spelar egentligen den stumma författarinnan? 

Med en stark undergångston närmar sig utredningsgruppen fallets upplösning och till sist kvarstår bara en fråga att besvara: Vems tur är det att läggas i graven då mördaren återigen beger sig till Midsommarkransen? 

Änglavakter är Kristina Ohlssons tredje kriminalroman om Fredrika Bergman och hennes kollegor Alex Recht och Peder Rydh. Askungar utkom 2009 och blev snabbt en framgång både i Sverige och utomlands. EfterföljarenTusenskönor har belönats med Stabilopriset och är nominerad till bästa svenska kriminalroman 2010.

Jag sa:

Det är inte något fel på min favoritförfattare Kristina Ohlssons fantasi. Det är helt underbara ruggiga berättelser som rinner ur hennes penna. Att hon nu också sitter och skissar upp bok n:r 4 gör mej helt till mej i trasorna och jag kan knappt bärja mej tills den kommer ut. Tack Kristina för dina böcker :-) Jag slukar dem med hull och hår.

Ett YouTube-klipp istället för bild på författaren denna gång   

Adlibris sa:

Vinnare av Svenska deckarakademins pris för Årets bästa svenska kriminalroman 2009!

Han lever ett dubbelliv. Ett med en älskad fru och två små pojkar, en familj han vill skydda till varje pris. Och ett annat, hemligt, där han varje dag riskerar att förlora allt.

Han tvingas ta makten på ett av Sveriges tyngsta fängelser. På uppdrag av polisen. På uppdrag av maffian. Han inser att han från och med nu är ensam, inte kan lita på någon och att han i det ögonblick han avslöjas blir lika farlig för båda sidor. Han kallar sig Paula och vet att det tar exakt tre sekunder att dö.

Tre sekunder är en intensivt spännande thriller där människor i alla positioner sätts på prov. Detta är Roslund & Hellströms femte roman kring kriminalkommissarie Ewert Grens. För sina tidigare böcker har de blivit prisbelönta, fått fantastiska recensioner och nått en mycket stor läsekrets.

Böckerna har översatts till sjutton språk och håller på att filmatiseras.

Sagt om boken:

"Tre sekunder för en alldeles ovanligt lyckad thriller"
Dagens Nyheter

"Roslund & Hellström står i en klass för sig."
Aftonbladet

"Så mycket kan jag avslöja om denna roman som inte bara är Roslund & Hellströms överlägset bästa, utan som ren spänningskonstruktion ställer de flesta internationella konkurrenter i skuggan."

Expressen

Jag sa:

Jag utser härmed Ewert Grens till min stora IDOL!! OJ vilken härligt skarp buttergubbe  

Tack Roslund och Hellberg för att ni skapat honom  .

Och ni gör det IGEN OCH IGEN OCH IGEN OCH IGEN!!! Plockar fram högaktuella samhälls"problem" och gör en riktigt bra story av dem.

Nu tyckte jag i och för sej att Piet var LITE väl skärpt för att ha vara en gammal kriminell narkoman... men han var tuff ändå.

Längtar efter nästa bok.

Adlibris sa:

Det är vinter och bitande kallt. Ewert Grens har trettiofyra olösta fall på sitt bord. Hans älskade Anni ligger dessutom svårt sjuk. Men när en död kvinna hittas i en kulvert under S:t Görans sjukhus får han lägga allt annat åt sidan.

Samtidigt står plötsligt fyrtiotre övergivna barn, som talar ett främmande språk, i polishusets entré.

Ewerts kollega Mariana Hermansson dras in i en uppslitande brottsutredning som sträcker sig utanför Sveriges gränser.

Två märkliga fall måste lösas. Och till slut tvingas Ewert Grens och hans kollegor ner under Stockholms gator för att söka en mördare. Till en värld där människor lever sina vardagsliv i tunnlarna, en värld de inte visste existerade.

Jag sa:

De gör det igen och igen och igen. De återkommer om högaktuella ämnen och samhällsproblem och får det att låta spännande. Den här gången berättade de om Stockholms hemlösa, uteliggare, de osedda och oönskade. Om utländska barn som ingen trygghet har och som blir utnyttjade i den situation de befinner sej i. Hur samhället blundar för fakta och en förklaring till varför mörkertalet är så högt som det är.

Mitt hjärta blödde genom hela boken.

Adlibris sa:

I Sverige blir en man vid namn John Schwarz häktad för misshandel på en Finlandsfärja. Det är något som inte stämmer med John, vem är han egentligen? En man utan identitet? En man som egentligen borde vara död? I USA förbannar Edward Finnigan sitt öde. Trots att många år har gått kan han inte få ro så länge han inte får upprättelse för mordet på sin dotter. Han har blivit berövad det avslut som han varit så säker på.

Kriminalkommissarie Ewert Grens förstår inte först vad det är han har framför sig när han börjar förhöra John. Ett politiskt spel, men också en härva där mänskliga relationer och starka övertygelser har stor betydelse.

Edward Finnigans upprättelse är en berättelse om vad strävan efter upprättelse kan göra med människor. Om vem som är offer och vem som är brottsling. Men framförallt är det en andlöst spännande och intelligent kriminalroman som engagerar och överraskar.

Jag sa:

Jag hade faktiskt liiite för högtflygande förväntningar på den här boken. Vet inte om jag tyckte att den var så andlöst spännande, men att den engagerar och överraskar kan jag hålla med Adlibris om, och jag gillar fängelseromaner över huvud taget. Denna med ett slut som ingen kan ana sej till :-)

I och med denna bok är Ewert Grens min idol. Såå cool   

Boken köpte jag på Adlibris för 47:- och är den tredje i raden om Kriminalkommissarie Grens och hans härliga gäng.

Skön läsning.

Adlibris berättar:

Två barn hittas döda i ett källarförråd. Fyra år senare rymmer deras mördare från en fångtransport. Polisen är övertygad – han kommer att mörda igen.

I en svensk småstad lämnar en pappa sin femåriga dotter ovanligt sent på dagis. Bara några timmar senare hittas flickan våldtagen och död. Hur kunde detta hända? När polisen står maktlös tar pappan saken i egna händer. Och plötsligt jagar man inte längre en pedofil utan dras in i ett brottmål som berör hela landet. En pappa som hämnats sin dotters död står inför rätta anklagad för mord.

Ute i landet startar reaktionerna, demonstrationer anordnas för att pappan ska släppas fri och medborgargarden agerar domare och bödel. Och frågan ställs på sin spets: Vem måste dö först? Vems liv är värt mest?

Jag sa:

E-boken har jag köpt hos Adlibris för 47:-

Roslund & Hellström. VILKA DECKARKUNGAR!! Detta är deras första bok, men som jag av misstag läste som 2:a-bok. Det gjorde inte så mycket, utan man kunde lätt omvandla huvudpersonernas kronologiska ordning.

Den här boken är ingenting för den kräsmagade. Boken berör, rycker med och sliter sönder. Spännande ända in till sista sidan. Klart läsvärd och rekommenderas att läsa inkrupen under en filt.