Adlibris sa:

I författarens andra bok står en liten pojke i centrum. Hans anhöriga har vänt honom ryggen, och än värre hållit honom inlåst. Ann Rosmans berättelse handlar om familjeband och samhällssyn och letar sig ända tillbaka till de bohuslänska häxprocesserna.

En sensommardag nära Carlstens fästning i Marstrand gör en besökande skolklass en hemsk upptäckt. Liket efter en kvinna i medeltida kläder och utan huvud påträffas vid den gamla Offerstenen. Strax därefter får fru Wilson i sin trädgård sitt livs chock när hon får syn på huvudet, högst upp på en spaljé med rosor och luktärter.

När Karin Adler vid Göteborgspolisen blir informerad av kollegan Robert njuter hon av sin sista semesterdag. Hon har separerat från sambon Göran och bor nu ombord på sin båt i Marstrand. 

Kvinnan vid Offerstenen visar sig ha tillhört en grupp medeltidslajvare som ägnat sig åt rollspel vid den avsides belägna Sankt Eriks park på Marstrandsön. Att man har att göra med en mycket kyligt kalkylerande gärningsman står klart när den rättsmedicinska undersökningen slår fast att den huvudlösa kroppen inte hör ihop med det påträffade huvudet. 

Karin och kollegorna Folke och Robban befarar nu att det kan finnas fler offer, och ganska snart får de via polisen i Trollhättan upplysningar om ännu ett makabert fynd. En kvinnokropp utan huvud, styckad. I närheten av en grupp medeltidslajvare. DNA-prover visar dessutom att de båda kvinnorna med all sannolikhet är systrar ...

Jag sa:

WOW!! Förra boken var bra... det var den verkligen. Men den här överträffar nog det mesta. Jag gillar ju häxor och spöken, så det här var verkligen min genre.

Jag tycker att den var skickligt skriven och inte några vilseledande ledtrådar bara för att lura läsaren och som sedan löses upp i tomma intet, utan de ledtrådar som fanns var verkligen på riktigt.

Som Dagens Nyheter sa: "Jo, visst är hon lik Camilla Läckberg - men Ann Rosman är snäppet vassare."

HÄRLIGT!! Min nya favoritförfattare!

ps. Boken finns inte i elektroniskt format, så jag fick analogläsa den